Igår var det åtta år sen vår pappa dog. Åtta är ett oändligt tal, och det var en evighet sen som känns in i evigheten.
Sen idag startar skolan, och lillan går till femte klass i sin glansiga discoklänning och stora pärlor dinglar i örsnibbarna, och vi vet inte riktigt vad pappa skulle säga om det. Och storan ska börja ny skola, ny klass, med samling i matsalen kl 9.30 och pirr i magen, och hon är lång och ståtlig, och lite tjurig ibland, precis som han däruppe, så inte kan han säga något om det. Men vi hoppas han är med idag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar