Principesa

Idag fick lillan vara själv på dagis. Mamma och jag var hemma sjuka hela dagen och låg i sängen och skruttade så många timmar så det var inte klokt. Och alltid när mamma är sjuk tänker hon på pappa, och hur det var för honom att vara så sjuk så att man aldrig blir frisk. Det var jättetungt för honom. Men det var fint också. För var det något han lärde sig då, så var det att natta barn är det finaste på hela jordklotet. Så när mamma nattade Inez ikväll och Inez hade somnat, då rörde sig lillans pekfinger i ett litet ryck, och i denna lilla rörelse fanns all skönhet i världen. Och har man sett det behöver man inte uppleva mer fint egentligen.