Jag har kunnat kravla mig fram ett tag nu som ni alla vet. Men idag hände något revolutionerande. Jag förstod att jag kunde krypa till mamma för att hon skulle plocka upp mig. Det är stort, jag vet. A great mind in development...
Efter ett tag ville jag inte leka den leken mer. Då kröp jag till stereon istället.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar